{"id":19346,"date":"2025-10-31T09:10:28","date_gmt":"2025-10-31T08:10:28","guid":{"rendered":"https:\/\/letrat.eu\/?p=19346"},"modified":"2026-04-08T03:58:24","modified_gmt":"2026-04-08T02:58:24","slug":"herbert-james-draper-portat-e-aurores-1900","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/letrat.eu\/?p=19346","title":{"rendered":"Porta e Eosit (Aurores) &#8211; Porta e Drit\u00ebs M\u00ebngjesore"},"content":{"rendered":"<p><em>(s. guraziu &#8211; ars poetica, t 2025)<\/em><\/p>\n<p>Hartografia e mbret\u00ebris\u00eb s\u00eb Hadesit s&#8217;ka nevoj\u00eb t\u00eb jet\u00eb ndonj\u00eb p\u00ebrpjekje e mir\u00ebfillt\u00eb, dhe as(fare) &#8220;hartografi&#8221; &#8211; t\u00eb p\u00ebrpiqesh ta krijosh nj\u00eb hart\u00eb konceptesh dhe mitesh hadesiane, t\u00eb p\u00ebrpiqesh ta hartosh t\u00eb pahartueshmen, ta p\u00ebrshkruash t\u00eb pap\u00ebrshkrueshmen, t\u00eb p\u00ebrpiqesh ta &#8220;hartosh&#8221; vet\u00eb fantazin\u00eb mitologjike, kuptohet, absolutisht e pamundur : )<\/p>\n<p><a  href=\"https:\/\/letrat.eu\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/artk_evelyn_de_morgan_-_eos_1895_detaj.jpg\" data-rel=\"lightbox-gallery-0\" data-rl_title=\"\" data-rl_caption=\"\" title=\"\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/letrat.eu\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/artk_evelyn_de_morgan_-_eos_1895_detaj.jpg\" alt=\"\" width=\"1280\" height=\"941\" class=\"alignnone size-full wp-image-19348\" srcset=\"https:\/\/letrat.eu\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/artk_evelyn_de_morgan_-_eos_1895_detaj.jpg 1280w, https:\/\/letrat.eu\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/artk_evelyn_de_morgan_-_eos_1895_detaj-300x221.jpg 300w, https:\/\/letrat.eu\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/artk_evelyn_de_morgan_-_eos_1895_detaj-1024x753.jpg 1024w, https:\/\/letrat.eu\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/artk_evelyn_de_morgan_-_eos_1895_detaj-768x565.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1280px) 100vw, 1280px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Ashtu-k\u00ebshtu mbret\u00ebria e Hadesit di\u00e7 si mbret\u00ebri skajshm\u00ebrisht e zymt\u00eb (s&#8217;ka asgj\u00eb m\u00eb t\u00eb zymt\u00eb, m\u00eb t\u00eb err\u00ebt sesa mbret\u00ebria e vdekjes, apo jo). Dhe Hadesi s&#8217;\u00ebsht\u00eb nj\u00eb vend i vet\u00ebm imagjinar, por koleksion rajonesh dhe konceptesh imagjinare, secili pre tyre i nd\u00ebrlidhur a nd\u00ebrthurur me q\u00ebllimin dhe mito-konditat specifike. Gjithsesi, s&#8217;duhet mohuar, simbolizmi mitologjik \u00ebsht\u00eb mjaft i q\u00eblluar dhe interesant, jo tek ashtu kot i ka intriguar gjith\u00eb artist\u00ebt e k\u00ebsaj bote. Sa e sa Aurorat e bukura, sa e sa Persefonat i kan\u00eb sjellur n\u00eb drit\u00eb brushat e tyre, ndoshta askush s&#8217;e di sakt\u00eb : )<\/p>\n<p><div style=\"width: 256px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a  href=\"https:\/\/letrat.eu\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Georg-Friedrich-Kersting-1785-1847-Apollo-with-the-Hours-1822.jpg\" data-rel=\"lightbox-gallery-0\" data-rl_title=\"\" data-rl_caption=\"\" title=\"\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/letrat.eu\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Georg-Friedrich-Kersting-1785-1847-Apollo-with-the-Hours-1822-246x300.jpg\" alt=\"Georg Friedrich Kersting (1785-1847) - Apolloni dhe Or\u00ebt (Horai), 1822\" width=\"246\" \/><\/a><p class=\"wp-caption-text\">Georg Friedrich Kersting (1785-1847) &#8211; Apolloni dhe Or\u00ebt (Horai), 1822<\/p><\/div>Sipas &#8220;gjeografis\u00eb&#8221; hadesiane, n\u00eb skaj t\u00eb bot\u00ebs, lumi i madh Oqeani takohet me qiellin. N\u00eb err\u00ebsir\u00ebn e nat\u00ebs asgj\u00eb s&#8217;piptin\u00eb. Pastaj nj\u00eb fluks i beft\u00eb drite e p\u00ebrshkon err\u00ebsir\u00ebn e mbushur me yje. Pothuaj di\u00e7 si \u00e7arje n\u00eb plafin e nat\u00ebs tek zgjerohet n\u00eb nj\u00eb hark t\u00eb lavdish\u00ebm, hark prej drite t\u00eb gjall\u00eb. Nga brenda k\u00ebsaj Porte t\u00eb Eosit, rrezja e par\u00eb e diellit i p\u00ebrk\u00ebdhel uj\u00ebrat e Oqeanit, ngadal\u00eb drita e pushton qiellin dhe e ngroh\u00eb drejtp\u00ebrdrejt zemr\u00ebn e bot\u00ebs s\u00eb fjetur. Ta d\u00ebshmosh hapjen e k\u00ebsaj porte do t&#8217;thot\u00eb ta perjetosh \u00e7do dit\u00eb t\u00eb re si rilindje, dhe ky Portal \u00ebsht\u00eb di\u00e7 si pragu i shenjt\u00eb i jet\u00ebs.<\/p>\n<p><div style=\"width: 240px\" class=\"wp-caption alignright\"><a  href=\"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/6\/6f\/Herbert_James_Draper%2C_The_Gates_of_Dawn%2C_1900.jpg\" data-rel=\"lightbox-gallery-0\" data-rl_title=\"\" data-rl_caption=\"\" title=\"\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/thumb\/6\/6f\/Herbert_James_Draper%2C_The_Gates_of_Dawn%2C_1900.jpg\/330px-Herbert_James_Draper%2C_The_Gates_of_Dawn%2C_1900.jpg\" alt=\"Herbert James Draper - Portat e Aurores, 1900\" width=\"230\" \/><\/a><p class=\"wp-caption-text\">Herbert James Draper &#8211; Portat e Aurores, 1900<\/p><\/div>&#8220;Porta e Agimit&#8221;, porta qiellore p\u00ebrmes s\u00eb cil\u00ebs per\u00ebndia i diellit, Heliosi, shfaqet ose del \u00e7do m\u00ebngjes nga Oqeani q\u00eb e rrethon bot\u00ebn. Kalimi i Heliosit n\u00eb qerren e tij t\u00eb art\u00eb p\u00ebrmes port\u00ebs sinjalizon fundin e nat\u00ebs dhe fillimin e nj\u00eb dite t\u00eb re, duke i sjell\u00eb bot\u00ebs drit\u00eb dhe ngroht\u00ebsi.<\/p>\n<p>Me fillimin e \u00e7do dite, per\u00ebndesha e agimit, Eosi (ekuivalenti mitologjik romak i Eosit \u00ebsht\u00eb Aurora) e hap e Port\u00ebn e Agimit, duke i lejuar Heliosit me qerren fluturuese t\u00eb ngjitet qiellit. Udh\u00ebtimi n\u00ebp\u00ebr qiell kalon 11+1 Or\u00eb ditore, ose Horai. Or\u00ebt (Horai) jan\u00eb per\u00ebndesha q\u00eb vendosen p\u00ebrgjat\u00eb rrug\u00ebs s\u00eb karroc\u00ebs diellore \u00e7do dit\u00eb. Ato kujdesen p\u00ebr ushqimin e kuajve, ose p\u00ebr riparime t\u00eb nevojshme t\u00eb karroc\u00ebs n\u00ebse eventualisht &#8220;prishet&#8221; ndonj\u00eb gj\u00eb etj : )<\/p>\n<p>Rruga e diellit, apo rrug\u00ebtimi qiellor i kryer nga karroca e Heliosit ndryshon, var\u00ebsisht nga stin\u00ebt. Udh\u00ebtimi \u00ebsht\u00eb m\u00eb i gjat\u00eb n\u00eb ver\u00eb dhe m\u00eb i shkurt\u00ebr n\u00eb dim\u00ebr, Or\u00ebt (Horai) ngelin gjithmon\u00eb t\u00eb pozicionuara n\u00eb m\u00ebnyr\u00eb t\u00eb barabart\u00eb mes agut dhe muzgut. Duke qen\u00eb rrug\u00ebtimi veror m\u00eb i gjat\u00eb se ai dim\u00ebror, ja pse or\u00ebt e ver\u00ebs na duken m\u00eb t\u00eb &#8220;gjata&#8221; se ato dim\u00ebrore.<\/p>\n<p>N\u00eb fund t\u00eb \u00e7do dite karroca e Heliosit arrin n\u00eb Kopshtin e Hesperideve, diku n\u00eb skajin m\u00eb per\u00ebndimor t\u00eb Oqeanit. Atje, tri Nimfa t\u00eb Mbr\u00ebmjes, Aigla, Erithea dhe Hespera, kujdesen p\u00ebr pem\u00ebn e moll\u00ebs s\u00eb art\u00eb. Babai i t\u00eb trijave \u00ebsht\u00eb Atlasi, i cili q\u00ebndron n\u00eb maj\u00ebn e nj\u00eb mali aty pran\u00eb, duke mbajtur qiellin mbi supet. Moll\u00ebt e arta si fruta hyjnore u sigurojn\u00eb kuajve fluturues t\u00eb Heliosit fuqit\u00eb e tyre t\u00eb p\u00ebrditshme. Pema dhe frutat e moll\u00ebve ruhen nga drangoi me nj\u00ebqind koka i quajtur Ladon. Gjat\u00eb nat\u00ebs Heliosi e p\u00ebrdor nj\u00eb shteg t\u00eb shkurt\u00ebr n\u00ebntok\u00ebsor p\u00ebr t&#8217;u kthyer dhe p\u00ebr ta filluar ciklin e dit\u00ebs tjet\u00ebr.<\/p>\n<p>***<br \/>\n<div style=\"width: 260px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a  href=\"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/f\/fb\/William-Adolphe_Bouguereau_%281825-1905%29_-_Dawn_%281881%29.jpg\" data-rel=\"lightbox-gallery-0\" data-rl_title=\"\" data-rl_caption=\"\" title=\"\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/thumb\/f\/fb\/William-Adolphe_Bouguereau_%281825-1905%29_-_Dawn_%281881%29.jpg\/250px-William-Adolphe_Bouguereau_%281825-1905%29_-_Dawn_%281881%29.jpg\" alt=\"William-Adolphe Bouguereau - Aurora, 1881\" width=\"250\" \/><\/a><p class=\"wp-caption-text\">William-Adolphe Bouguereau &#8211; Aurora, 1881<\/p><\/div>Si p\u00ebrshkrim sadopak m\u00eb evokues, sadopak m\u00eb poetik : ) i &#8220;Port\u00ebs s\u00eb Agimit&#8221; \u00ebsht\u00eb se kjo port\u00eb p\u00ebrfaq\u00ebson kufirin mes nat\u00ebs dhe dit\u00ebs, \u00ebsht\u00eb portali madh\u00ebshtor i fark\u00ebtuar nga gishtat roz\u00eb t\u00eb vet\u00eb per\u00ebndesh\u00ebs Eos. Porta e Agimit nuk hapet me ndonj\u00eb zhurm\u00eb as buj\u00eb, p\u00ebrkundrazi, n\u00eb qet\u00ebsin\u00eb absolute me nj\u00eb shp\u00ebrthim t\u00eb heshtur dhe rrezatues ngjyrash. Panelet e port\u00ebs s\u00eb Eosit i p\u00ebrshfaqin nuancat e para t\u00eb dit\u00ebs, shk\u00eblqimin e florinjt\u00eb dhe but\u00ebsin\u00eb tr\u00ebndafileske. Rrezet e para t\u00eb agsholit jan\u00eb ajo mrekullia e p\u00ebrditshme e krijimit, jan\u00eb shenjt\u00ebria m\u00ebngjesore, momenti kur err\u00ebsira nuk mposhtet, por thjesht urt-e-but\u00eb bindet dhe dor\u00ebzohet, t\u00ebrhiqet n\u00eb m\u00ebnyr\u00eb t\u00eb pashmangshme duke i l\u00ebshuar vendin drit\u00ebs.<\/p>\n<p>Pra simbolikisht Porta e Agimit \u00ebsht\u00eb m\u00eb shum\u00eb sesa vet\u00ebm &#8220;port\u00eb&#8221; m\u00ebngjesore e drit\u00ebs &#8211; \u00ebsht\u00eb vet\u00eb premtimi i rip\u00ebrt\u00ebritjes tek p\u00ebrshfaqet, p\u00ebrt\u00ebritje q\u00eb gradualisht b\u00ebhet e dukshme. \u00cbsht\u00eb mentesha mbi t\u00eb cil\u00ebn bota kthehet nga err\u00ebsira n\u00eb drit\u00eb, nga qet\u00ebsia n\u00eb veprim, nga d\u00ebshp\u00ebrimi n\u00eb shpres\u00eb. Porta e Eosit p\u00ebrfaq\u00ebson \u00e7do fillim t\u00eb ri, sigurin\u00eb e pal\u00ebkundur se, edhe pas nat\u00ebs m\u00eb t\u00eb gjat\u00eb, edhe pas err\u00ebsir\u00ebs m\u00eb t\u00eb ftoht\u00eb, kthimi i ngroht\u00ebsis\u00eb dhe i drit\u00ebs \u00ebsht\u00eb i garantuar. Porta e Eosit \u00ebsht\u00eb di\u00e7 si syri i hyjnesh\u00ebs q\u00eb hapet ngadal\u00eb \u00e7do m\u00ebngjes p\u00ebr t\u00eb v\u00ebshtruar krijimin, ringjalljen, nisjen e nj\u00eb dite t\u00eb re.<\/p>\n<div style=\"width: 240px\" class=\"wp-caption alignright\"><a  href=\"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/6\/64\/Eos.jpg\" data-rel=\"lightbox-gallery-0\" data-rl_title=\"\" data-rl_caption=\"\" title=\"\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/commons\/thumb\/6\/64\/Eos.jpg\/330px-Eos.jpg\" alt=\"Evelyn De Morgan - Eosi, 1895\" width=\"230\" \/><\/a><p class=\"wp-caption-text\">Evelyn De Morgan &#8211; Eosi, 1895<\/p><\/div>\n<p>Nd\u00ebrsa aspekti tjet\u00ebr, par\u00eb si &#8220;mekaniz\u00ebm kozmik&#8221; (n\u00eb modelin funksional kozmologjik t\u00eb lasht\u00ebsis\u00eb greke) Porta e Agimit \u00ebsht\u00eb nj\u00eb nga dy portat qiellore (tjetra duke qen\u00eb Porta e Per\u00ebndimit t\u00eb Diellit) q\u00eb sh\u00ebrbejn\u00eb si ruta t\u00eb sakta diellore. Diku n\u00eb Lindjen e Larg\u00ebt shfaqen rrezet e para t\u00eb Eosit, Horae (Per\u00ebndeshat e Or\u00ebve) q\u00ebndrojn\u00eb gati p\u00ebr ta p\u00ebrcjellur qerren, kuajt e zjarrt\u00eb t\u00eb Heliosit po ashtu t\u00eb gatsh\u00ebm, vet\u00eb dielli niset n\u00eb rrug\u00ebn e tij t\u00eb p\u00ebrditshme, duke siguruar q\u00eb t\u00eb ruhet rendi kozmik.<\/p>\n<p>Porta e Agimit evokon Rip\u00ebrt\u00ebritjen dhe Rilindjen &#8211; ciklin e p\u00ebrditsh\u00ebm t\u00eb nj\u00eb fillimi t\u00eb ri, evokon Shpres\u00ebn dhe Premtimin &#8211; sigurin\u00eb se drita e shporr err\u00ebsir\u00ebn, evokon Rendin Hyjnor &#8211; ritmin e strukturuar dhe t\u00eb parashikuesh\u00ebm t\u00eb kozmosit. Porta e Eosit evokon gjithashtu Bukurin\u00eb dhe Mrekullin\u00eb &#8211; spektaklin marramend\u00ebs t\u00eb lindjes s\u00eb diellit, krijuesit te jet\u00ebs.<\/p>\n<p>N\u00eb Hades, Porta e Agimit \u00ebsht\u00eb kund\u00ebrpika perfekte mitologjike e Murit t\u00eb Trefisht\u00eb, teksa ky mur e p\u00ebrfaq\u00ebson fundin e p\u00ebrjetsh\u00ebm dhe t\u00eb padep\u00ebrtuesh\u00ebm, nd\u00ebrsa Porta e Agimit e p\u00ebrfaq\u00ebson fillimin e p\u00ebrditsh\u00ebm, nisjen e \u00e7do dite t\u00eb diellosur dhe plot shpres\u00eb.<\/p>\n<p>Bota e t\u00eb vdekurve, Hadesi (dmth. si em\u00ebr eponimik nga Hadesi, ose &#8220;Domos Hadou&#8221;, mbret\u00ebria sunduese e v\u00ebllait t\u00eb Zeusit dhe Poseidonit) ishte e rrethuar nga nj\u00eb Mur i Trefisht\u00eb prej bronzi, dhe ky mur i kishte 4 portale kryesore, e q\u00eb ishin Porta e Agimit, Porta e Muzgut, Porta e Hijeve, dhe Porta prej Briri e Fildishi. P\u00ebrjashta mureve, jo larg ndodheshin Hesperia (Ishulli i Muzgut), si dhe Kopshti i Hesperideve. P\u00ebrfundi, diku tep\u00ebr thell\u00eb ndodhej Humnera e Tartarosit, aty ku mbahen zotat pararend\u00ebs t\u00eb burgosur p\u00ebrjet\u00ebsisht, Titan\u00ebt. <\/p>\n<p><span style=\"color: #999999;\">Herbert James Draper (1863-1920) &#8211; Portat e Aurores, 1900<\/span><br \/>\n<span style=\"color: #999999;\">Georg Friedrich Kersting (1785-1847) &#8211; Apolloni dhe Or\u00ebt (Horai), 1822<\/span><br \/>\n<span style=\"color: #999999;\">William-Adolphe Bouguereau &#8211; Aurora, 1881<\/span><br \/>\n<span style=\"color: #999999;\">Evelyn De Morgan &#8211; Eosi, 1895<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>(s. guraziu &#8211; ars poetica, t 2025) Hartografia e mbret\u00ebris\u00eb s\u00eb Hadesit s&#8217;ka nevoj\u00eb t\u00eb jet\u00eb ndonj\u00eb p\u00ebrpjekje e mir\u00ebfillt\u00eb, dhe as(fare) &#8220;hartografi&#8221; &#8211; t\u00eb p\u00ebrpiqesh ta krijosh nj\u00eb hart\u00eb konceptesh dhe mitesh hadesiane, t\u00eb p\u00ebrpiqesh ta hartosh t\u00eb pahartueshmen,&hellip; <a href=\"https:\/\/letrat.eu\/?p=19346\" class=\"more-link\">Lexo <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[],"class_list":["post-19346","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-classic"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/letrat.eu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/19346","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/letrat.eu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/letrat.eu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/letrat.eu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/letrat.eu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19346"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/letrat.eu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/19346\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/letrat.eu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19346"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/letrat.eu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=19346"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/letrat.eu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=19346"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}