{"id":9598,"date":"2021-12-08T09:36:56","date_gmt":"2021-12-08T08:36:56","guid":{"rendered":"https:\/\/letrat.eu\/?p=9598"},"modified":"2024-04-09T08:22:55","modified_gmt":"2024-04-09T07:22:55","slug":"arti-islamik-arabeskat-e-arkeolog-efendiut-prisse-davennes","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/letrat.eu\/?p=9598","title":{"rendered":"Arti Islamik &#8211; Arabeskat e arkeolog-efendiut Prisse d&#8217;Avennes"},"content":{"rendered":"<p><a  href=\"https:\/\/letrat.eu\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/prisse_d-avennes_arabesques_1877_opt.jpg\" data-rel=\"lightbox-gallery-0\" data-rl_title=\"\" data-rl_caption=\"\" title=\"\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone wp-image-9599 zoooom\" src=\"https:\/\/letrat.eu\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/prisse_d-avennes_arabesques_1877_opt.jpg\" alt=\"\" width=\"900\" height=\"651\" srcset=\"https:\/\/letrat.eu\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/prisse_d-avennes_arabesques_1877_opt.jpg 1647w, https:\/\/letrat.eu\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/prisse_d-avennes_arabesques_1877_opt-300x217.jpg 300w, https:\/\/letrat.eu\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/prisse_d-avennes_arabesques_1877_opt-1024x740.jpg 1024w, https:\/\/letrat.eu\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/prisse_d-avennes_arabesques_1877_opt-768x555.jpg 768w, https:\/\/letrat.eu\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/prisse_d-avennes_arabesques_1877_opt-1536x1111.jpg 1536w\" sizes=\"auto, (max-width: 900px) 100vw, 900px\" \/><\/a><\/p>\n<p>&#8211; Mozaik n\u00eb xhamin\u00eb Aqsunqur<br \/>\n&#8211; Faqja e fundit e Kuran-it, n\u00eb xhamin\u00eb Sultan Barquq<\/p>\n<p>&#8230;punime t\u00eb Emile Prisse d&#8217;Avennes (1807-1879) &#8211; &#8220;<strong>Arti Arab nd\u00ebr Monumentet e Kajros: nga shek. VII deri n\u00eb fundshekullin XVIII<\/strong>&#8220;, publikuar 1869-1877<\/p>\n<p>Prisse d&#8217;Avennes, arkeolog, egjiptolog dhe arkitekt francez, n\u00eb v. 1827 do t&#8217;shkonte n\u00eb Egjipt dhe do t&#8217;pun\u00ebsohej si inxhinier i nd\u00ebrtimtaris\u00eb, pun\u00ebdh\u00ebn\u00ebsi na ishte askush tjet\u00ebr por Muhamed Ali Pasha (sundimtar i Egjiptit, me prejardhje shqiptare, di\u00e7 si &#8220;mbret-guvernator&#8221;, sundues fuqiplot\u00eb &#8211; ose dmth. p\u00ebrndryshe di\u00e7 si &#8220;n\u00ebn-mbret&#8221; i perandoris\u00eb osmane, me fjal\u00eb t\u00eb tjera qe zgjedhur e p\u00eblqyer zyrtarisht si guvernator i Egjiptit, n\u00ebn ombrell\u00ebn perandorake t\u00eb sulltanit)&#8230;<\/p>\n<p>&#8230;pakashum\u00eb ngjash\u00ebm (bie fjala) si\u00e7 Arnold Schwarzenegger pati qen\u00eb Guvernator i Kalifornis\u00eb s\u00eb madhe, ama megjithat\u00eb n\u00ebn Bush-babushin e Teksasit, si President Federal &#8211; ku di, historian\u00ebve mund t&#8217;u shkoj\u00eb buza n\u00eb gaz, por s&#8217;\u00ebsht\u00eb krahasim dhe aq i keq, anise s&#8217;pritet t&#8217;jet\u00eb bash 100% i sakt\u00eb&#8230;<\/p>\n<p>&#8230;natyrisht q\u00eb ngrehinat e politikave moderne (federalizmat psh.) jan\u00eb disa her\u00eb m\u00eb stabile sesa &#8220;otomanizmat&#8221; e asaj kohe, k\u00ebso fakte pritet t\u00eb n\u00ebnkuptohen, andaj dhe ai krahasimi yn\u00eb &#8211; perandoria osmane at\u00ebbot\u00eb thuase pati filluar e kalamendej, Sulltani s&#8217;i kishte pun\u00ebt dhe aq mir\u00eb, n\u00eb disa raste do ia kishte &#8220;frik\u00ebn&#8221; dhe vet\u00eb Muhamed Ali Pashes, madje Sulltani do ia k\u00ebrkonte dhe ndihm\u00ebn, psh. nj\u00ebher\u00eb ia pati premtuar Kret\u00ebn komplet si peshqesh&#8230; n\u00ebse ky ta ndihmonte p\u00ebr t&#8217;i shtypur grek\u00ebt e rebeluar : )<\/p>\n<p>&#8230;gjithsesi, se u hutuam, s&#8217;na duheshin politikat, fjal\u00ebn e kishim p\u00ebr at\u00eb xhinierin francez &#8211; pra franko-efendiu do t&#8217;i kalonte shum\u00eb vite n\u00eb Egjipt, do jetonte si egjiptian i mir\u00ebfillt\u00eb, mbase at\u00ebbot\u00eb &#8220;orientalizmi francez&#8221; do ket\u00eb qen\u00eb n\u00eb kulmin e lul\u00ebzimit, me gjas\u00eb inxinieri qe dashuruar fort n\u00eb kultur\u00ebn orientale, e po ashtu (pourquoi pas&#8230; pse jo) ndoshta dhe n\u00eb ndonj\u00eb Hanume-Kilipatra t\u00eb bukur&#8230;<\/p>\n<p>&#8230;jo se kemi ndonj\u00eb arsye t\u00eb &#8220;bazuar&#8221; p\u00ebr spekulime, larg qoft\u00eb, por ashtu kot si supozim fare leht\u00eb mund t&#8217;ket\u00eb qen\u00eb e mundur &#8211; si inxhinier i mbretit pozit\u00ebn ashtu-k\u00ebshtu e kishte bukur &#8220;lart&#8221;, s&#8217;na ishte ngusht as p\u00ebr pallate as p\u00ebr dukate, pag\u00ebn do e ket\u00eb patur sa t\u00eb duash t\u00eb majme, mund t&#8217;i ndiqte gostit\u00eb e lloj-lloj banketesh, si rast\u00ebsi e \u00ebmb\u00ebl s&#8217;do ket\u00eb qen\u00eb aq e pamundur ta takonte dhe ndonj\u00eb &#8220;hanume&#8230; Kilipatra&#8221; &#8211; k\u00ebt\u00eb po thoshim n\u00eb mendje, jo se po merreshim me spekulime : )<\/p>\n<p>&#8230;si nj\u00eb franko-egjiptian madje e pati adoptuar dhe nj\u00eb em\u00ebr t\u00eb p\u00ebrshtatsh\u00ebm, Idriz-efendi, ashtu pritej ta th\u00ebrrisnin t\u00eb gjith\u00eb, qoft\u00eb koleg-olog\u00ebt e arkeologjis\u00eb a qoft\u00eb burekxhinjt\u00eb, ishte tashm\u00eb i njohur gjithandej krye-shehrit, por dhe vet\u00eb e njihte secil\u00ebn nga xhamit\u00eb, i pati studiuar t\u00eb gjitha monumentet e Kajros e t\u00eb Egjiptit, e pati praktikuar Islamin, kuptohet e pati m\u00ebsuar dhe arabishten, gjuha ashtu-k\u00ebshtu i duhej, pa gjuh\u00ebn le q\u00eb s&#8217;do t&#8217;i kuptonte as &#8220;Kilipatrat&#8221;, por dhe studimet e kultur\u00ebs do na ishin m\u00eb t\u00eb v\u00ebshtira&#8230;<br \/>\n[<em>sguraziu &#8211; ap, d 21<\/em>]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&#8211; Mozaik n\u00eb xhamin\u00eb Aqsunqur &#8211; Faqja e fundit e Kuran-it, n\u00eb xhamin\u00eb Sultan Barquq &#8230;punime t\u00eb Emile Prisse d&#8217;Avennes (1807-1879) &#8211; &#8220;Arti Arab nd\u00ebr Monumentet e Kajros: nga shek. VII deri n\u00eb fundshekullin XVIII&#8220;, publikuar 1869-1877 Prisse d&#8217;Avennes, arkeolog,&hellip; <a href=\"https:\/\/letrat.eu\/?p=9598\" class=\"more-link\">Lexo <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[],"class_list":["post-9598","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-classic"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/letrat.eu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/9598","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/letrat.eu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/letrat.eu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/letrat.eu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/letrat.eu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=9598"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/letrat.eu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/9598\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/letrat.eu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=9598"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/letrat.eu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=9598"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/letrat.eu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=9598"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}